strunt prat.
kan inte sluta tänka på allt. du har startat det jag försökt gömma. mina känslor. hur orkar du göra något sånt? varför ville du att jag skulle öppna mig, varför klösa i sår som redan är öppna. sen du sa tekniskt sätt att jag inte nånsin hade älskat dig fall allt för mig, för grejen är jag gör det fortfarande.
men max du måste förstå att jag skulle älskat att ha en framtid med dig och det låter patetiskt att säga det här för jag vet om visa saker inte hade hänt som saker du gjort mot mig och hur du agerat när du bara blivit sur eller hur mycket du förolämpade mig osv jag skulle aldrig klara det med dig om vi skulle fått barn. jag vet att det låter patetisk att jag går så långt men det kändes som att jag skulel va med dig förevigt när vi va tsm. och jag själv skulle aldrig gett chansen till något som inte finns och låta lära känna den riktiga du.
jag kan inte mer än säga att jag fortfarande älskar dig grymt mycket, det är därför jag föröker hoppa från en kille tll den andra för att gömma mina känslor. själv skulle jag inte vilja ha något mer än ha dig hos mig.
och det är jobbigt att veta att du har gått vidare nu men det är bara le och vara glad för din skull och försöka ignorera mina känslor och stänga allt igen som för. men är glad för din skull, glad att du kan bli lycklig igen. aja.
som jag har sagt innan att jag väljer att följer allt annat än mitt hjärta för att både rädda min framtid och mig själv från dig, för jag vet om vi skulle blivit tsm skulle vi aldrig släppt taget om varandra. och vadå "vi försökte", vi skulle klarat det om jag inte brydde mig om min framtid.
hatar att skriva om känslor det blir bara för mycket för min del. jag kan inte kontrollera det här det blir bara för mycket och jag vill iinte kunna känna så här längre, vill inte va ensam. vill kunna älska och bli älskad av nån, som inte kommer skada mig både fysiskt och psykiskt.
men max du måste förstå att jag skulle älskat att ha en framtid med dig och det låter patetiskt att säga det här för jag vet om visa saker inte hade hänt som saker du gjort mot mig och hur du agerat när du bara blivit sur eller hur mycket du förolämpade mig osv jag skulle aldrig klara det med dig om vi skulle fått barn. jag vet att det låter patetisk att jag går så långt men det kändes som att jag skulel va med dig förevigt när vi va tsm. och jag själv skulle aldrig gett chansen till något som inte finns och låta lära känna den riktiga du.
jag kan inte mer än säga att jag fortfarande älskar dig grymt mycket, det är därför jag föröker hoppa från en kille tll den andra för att gömma mina känslor. själv skulle jag inte vilja ha något mer än ha dig hos mig.
och det är jobbigt att veta att du har gått vidare nu men det är bara le och vara glad för din skull och försöka ignorera mina känslor och stänga allt igen som för. men är glad för din skull, glad att du kan bli lycklig igen. aja.
som jag har sagt innan att jag väljer att följer allt annat än mitt hjärta för att både rädda min framtid och mig själv från dig, för jag vet om vi skulle blivit tsm skulle vi aldrig släppt taget om varandra. och vadå "vi försökte", vi skulle klarat det om jag inte brydde mig om min framtid.
hatar att skriva om känslor det blir bara för mycket för min del. jag kan inte kontrollera det här det blir bara för mycket och jag vill iinte kunna känna så här längre, vill inte va ensam. vill kunna älska och bli älskad av nån, som inte kommer skada mig både fysiskt och psykiskt.
Kommentarer
Trackback
